Madeira är ön där våren aldrig verkar ta slut

Madeira lockar med grönskande berg, Atlantens lugn och ett klimat där våren känns närvarande året runt.

Långt ute i Atlanten reser sig Madeira ur havet som en grön bergvärld. När planet närmar sig ön ser man dramatiska klippor, terrasserade sluttningar och små vita hus som klamrar sig fast längs bergen.

Ön har länge varit älskad av portugiser, britter och tyskar, men på senare år har allt fler svenskar fått upp ögonen för livet här ute i Atlanten.

I huvudstaden Funchal blommar jacarandaträden längs gatorna och fiskebåtarna ligger tätt nere i hamnen. Här blandas gamla kolonialbyggnader med moderna lägenheter och små familjeägda restauranger där menyn fortfarande skrivs för hand.

Madeira har alltid varit en ö för människor som sökt ett mildare klimat. Redan på 1800-talet reste europeiska aristokrater hit för att vila och återhämta sig. Winston Churchill målade landskap här och kejsarinnan Sisi sägs ha promenerat längs de branta stigarna ovanför havet.

Det speciella ljuset och den ständiga grönskan gör att årstiderna nästan flyter ihop. På morgonen kan dimman ligga tät över bergen medan solen bryter fram nere vid kusten.

För den som bosätter sig här handlar livet ofta om naturen. Vandringar längs levadorna, bad i naturliga lavapooler och långa luncher med grillad espada och lokalt vin.

Bostadsmarknaden har också förändrats de senaste åren. Fler internationella köpare söker sig hit, särskilt människor som vill kombinera distansarbete med ett lugnare liv nära hav och natur.

Trots att Madeira ligger långt ute i Atlanten känns ön förvånansvärt levande året runt. Kaféer och marknader är fyllda även under vintern och många beskriver en känsla av gemenskap som är svår att hitta i större semesterorter.

Det finns kvällar på Madeira då molnen driver förbi under bergstopparna medan Atlanten ligger mörk och blank nedanför. Då förstår man varför människor återvänder hit gång på gång.